Liepeja – Kuriska näset – Vilnius

11/7 2013

Gick upp före åtta för att vara duschade och klara då de började servera frukost. Det fanns ingen frukost buffé utan det fanns fyra alternativ att välja på. De fyra alternativen var omelett, engelsk, kinesisk och kontentalfrukost. Vi ville inte ha nudlar så vi valde engelsk frukost. Den bestod av korv, stekt rökt skinka, stekta ägg och vita bönor i tomatsås.

Det var samma kille som jobbade igår då vi checkade in och som serverade oss igår. Han serverade även frukosten och tog emot nyckeln då vi lämnade hotellet. Hotellets internet var schyst under hela vistelsen. Hotellet var fint renoverat i jugendstil. Husen i omgivningen skulle behöva renovering. Då vi betalt rummet åkte vi ner mot lettiska gränsen. Det var ingen som brydde sig om oss då vi körde över gränsen.

Vid Palanga var det motortävlingar så väg A13 var avstängd. Dock hade de inte som tyskarna gjort någon umleitung. Vi var ute och körde på grusvägar. Vi låg i konvoj. Just som Uffe sa, att om en montör är på ett jobb kommer vi alla att följa honom. Just då vek konvojen av vad vi tyckte var åt fel håll. Några hundra meter in på vägen vänder vi och tre estniska bilar. Vi kom istället in till Klaipeda på väg 168.

Uffe tog ut pengar i en bankomätas utanför Rimi i Kliapeda. Uffe tog ut 500 litauska pengar men han visste inte hur mycket han tagit ut i svenska pengar,

Vi löste färjebiljett och hade tur att köra direkt på färjan. Färjan var av svenska vägverket typ. Färjebiljetten kostade 42.9 litas.

På färjan fick jag reda på växelkursen av ett finskt par som var på motorcykelsemester.

20130711_001

På båten till Kuriska näset. Utsikten mot Klaipeda är bara hamnkranar.

Innan vi kom till Neringa fick vi betala vägavgift . Vägavgiften var på 20 litas.

Vi åkte ner i Perwalka. Perwalka var inte så turistisk. Vi gick ner till en bar där vägen slutade med gång ner till hamnen. Vi åt en platta bestående av oliver, inlagd gurka, rökt kött, söt chilisås, friterad ost och lök. Till det drack vi öl. Serveringen hette Kaviné Mariu Akis.

20130711_004

Utsikten från baren

 

Sen åkte vi ner till Nida. uffe stoppade sitt kort i fel bankautomat. En automat som man satte in pengar på kortet istället för att ta ut. Det fanns ingen personal då Uffe var där men det fanns en ung tjej som jobbade där då jag skulle ta ut pengar. Seb kontor på Råå vägen är kontantlöst och Sparbanken boken har på sina kontor en kontantfri dag. Vad blir det härnäst, ett kontor utan personal?

Jag kollade efter presenter till barnbarnen men turist butikerna verkar vända sig till medelåders damer istället.  Handlar de inte till barnbarnen i detta landet?

– Tror du det fortfarande finns taggtråd nere på ryska kusten frågade Uffe

– Du får simma ner och kolla svarde jag.

Det ville inte Uffe. Eftersom vi inte hade visum till Ryssland så åkte vi inte längre ner för att kolla. Vägen på Kuriska Näset är smal och saknar vägren. Uffe hittade en lite glipa där man kunde se Östersjön. På en del ställe kunde man se vattnet innanför Kuriska näset. Längs vägen var den remsan kvar som fanns under kommunisttiden. Dock är den inte så välplöjd nu som då. På en del ställen hade det blivit cykelstig.

Det finns bara en väg över näset som är närmast vägen om man kommer norr ifrån och ska till Kalininggrad. Så det blev att åka samma väg tillbaka till Klaipeda.

20130711_006

Trässkulpturer i vattnet på Kuriska näset

Vi hade tur som bara fick vänta på färjan i två minuter. Då vi kom i land så åkte vi höger. Hade inga probelm att åka A1 eller E85 som EU sponsrat. Uffe gillar inte annars att åka motorväg men efter att ha åkt i tio dagar på öststatvägar var det skönt att åka ut på en jämn fin motorväg. Förutom gpsen har vi åkt efter Motormännes karta fron 2009. Det är bara denna väg som är grönmarkerad i Motormännens kartbok.

På en Lukoil-mack innan Kaunas tankade vi.

Motorvägen gick genom många bördiga slättlandskap. Då vi kom in i Vilnius var det köer på grund av ett vägarbete där två större vägar skulle ihop i en fil.

Då vi kom till hotel Tilto fick vi rum 101. Då vi ställt i väskorna gick vi ner till uteserveringen mittemot hotellet och tog ett glas vitt vin. Sen gick till Olympiagatan där vi följe floden Neris.

Vackra byggnader Vilnius i slutet på hotell gatan

Borgen i Vilnius.

Då vi kom till Olympiagatan 15 förstod vi att vi missat Restaurangen Böff.  Uffe är lite tokig för han åker över 30 mil för att äta på en restaurang. Böff har utsetts till den bästa av över 200 testade restauranger i Vilnius. De hade en så annonym entré, så när jag frågade efter restaurangen hade jag den mitt framför mig.

20130711_013

Inriör till restaurang Böff i Vilnius

Jag var lite orolig att vi inte skulle få bord för vi hade inte bokat. Det ordnade sig vi fick ett bord för två.

Uffe på restaurang Böff i Vilnius

Uffe på restaurang Böff i Vilnius

Först fick vi  ett mörkt och ett ljust bröd med oliver. Det mörka brödet var jättegott om man skar bort skorpan som innehöll för mycket kummin. Frågade kyparen vad som var deras specialitet. Han rekommenderade ett Argentinsk Amberkött och filé Minion gjort på litausikt 21 dagars mörat kött. Till sås valde Uffe grönmögelostsås och själv valde jag vinsås. Uffes sås band den bakade potatisen bättre än min sås.

Vi var mätta så vi hoppade på deserten och beställde kaffe och 999 green. 999 green är en väldigt god kryddad örtlikör.

Sen var Uffe på riktigt promenadhumör. Annars brukar jag dra runt honom i städerna som vi besöker. Nu var det han som ville fortsätta promenaden då jag egentligen ville gå hem. Uffe blev helt förtjust i Vilnius. Han gillade allt han såg, både floden och alla fina jugendhus. Vi tog en öl på en servering innan vi gick mot hotellet.

Ett jugend hus och ett stickat träd.

Denna tankbil hade de för att vattna stans rabatter.

På serveringen mittemot hotellet tog vi och testade de andra två smakerna av 999 örtlikör. Kunde konstatera 999 green smakade bäst.



 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.