Efter frukost så körde vi mot Trollhättan. Då vi blev fikasugna hittade vi slussar som jag aldrig besökt under mina tre tidigare besök i Trollhättan.

Nedre slussar

 

Turbåt på älven

Gamla slussfåran från år 1800.

 

Nya slussfåran som byggdes med Nils Eriksson som drivande kraft bakom bygget.

 

 

Då jag gick upp för trappan till detta kaffe var jag övertygad om att jag skulle äta våfflor men då jag såg räkmackan så kunde jag inte motstå den.  Cafét drivs av en idrottsförening.

Slusscafét

God räkmacka

Minnessten över Nils Eriksson, drivkraft vid bygget av de nya slussarna.

Körde sedan vidare mot Ed. Stannade vid dessa Gamla slussar i Ed.

 

Åkte sedan ut till Marstrand. Där letade Uffe efter jacka för han glömde sin jacka hemma. Han letade jacka för det hade börjat stänka. Som tur var stänkte det inte så länge. Löste dygnsparkering innan vi åkte över till ön Marstrand med båten Lasse Maja.

 

Vy från Marstrand mot ön.

 

Vi gick upp till fästningen men de hade ingen guidning förrän klockan fyra. Klockan var bara lite över tre. Jag sa till Uffe att jag varit på Carlstens fästning en gång tidigare så jag kunde visa honom fästningen. De hade även en informationsbok om fästningen, som Uffe köpte.

Kyrkan i fästningen, som en gång i tiden var en egen församling.

En utställning om en kvinna som brändes på bål.

Utsikt från toppen av fästningen.

Fästningens mest kände fånge är nog Lasse Maja. Lasse Maja klädde ut sig till kvinna. Det har gjorts film om Lasse Maja. Det är länge sedan filmen visades på SVT.

Det finns även märken av en fånges hand i en fönsternisch i fästningen.

Brunnen är byggd med hjälp av smält grisflott sägs det.

Marstrands grisar var gjutna som sälar.

 

Konsthallen i fästningen Marstrand.

 

 

Skulptur i rostfritt vid stranden i Marstrand. Vissa likheter med en skulptur, i Helsingborg, vid Dunkers Kulturhus.

 

Extriör av fästningsdelen som är konsthall.

 

Under tiden som jag kollade konsthallen tog Uffe en öl på Lasse Maja.

Sedan körde vi ner till hotell Villa i Göteborg. Där fick vi rum nummer 12 på bottenvåningen.

 

 

De har tänkt på allt. I bästa Lilla Londonstil hade de paraply utan för dörren till rummet.

 

Det fanns även korkskuv och hårtork. Hårtorken kom inte med på bilden.

 

’

 

Uffe ville gå en promenad i omgivningarna till hotellet som låg ute i Eriksberg. Eriksberg är ett gammalt varvsområde. Vi såg inte Ostindiefararen. Den måste ha varit ute på nått uppdrag.

Hotellets restaurang hette Disponenten. Vi var sugna på fish and chips. Så vi åt på restaurangen under Disponenten. Då vi fick menyn så ändrade vi oss och åt hälleflundra istället.

Sen slappade vi på hotellet, med ett glas vin, och lite uppdatering av sociala medier.