Dåv i sett när de matat aporna och solbjörnarna åkte vi mot Bako National park.
Det är nog någon volontär som piffat till en mur på Mantangs approjekt.
Vi stannade till och sträckte på benen vid en flod på väg mot Bako. De kastade tyvärr mycket skräp i floden.
Entrén till båtarna som tar en till Bako. Där fanns även en servering. Vattnet i Bako Nationalpark är inte drickbart. Tänk på att ta vatten med er. Det går att köpa vatten i matserveringen ifall ni skulle glömma vattnet. De säljer även öl men affären i nationalparken ser ut att ha stängt för många år sedan.
Vi åkte med båtar som hade soltak.
Det är inte bara sandstränder i Baku Nationalparken utan det måste till klipper för att skapa den fina sandstranden.
Entrén till hotellreception och restaurang på Bako Naionalpark.
Vi åt buffe i restaurangen.
Vi kunde inte äta på uteplatsen på dagtid för då kom makakerna och snodde maten. Det gick bra på kvällen då det var mörkt att sitta på uteserveringen där man ser stranden mellan träden. Det blir mörkt tidigt på Borneo.
Tyvärr fick man inte bada på den fina sandstranden på grund av krokodilrisk.
Vi åkte båt till en annan strand. På väg till stranden åkte vi förbi de klipper som har blivit ett signum för nationalparken. Det gick att köpa T-shirt med det motivet. Uffe och Kristoffer stannade kvar på altanen utanför rummen.
’
Vi åkte även in i en smal vik mellan klipporna. Han som styrde båten lyckades med det knixiga att ta sig runt inne i den smala viken. Vi åkte med en båt som hade en 60 hästars Mercury motor.
De körde oss till en strand som vi kunde rå oss själva utom aporna som snodde vår mat då vi badade. Bilden nedan är en lite bäck som rann ut i viken.
Utsiktsplats vid badviken.
Vi fick inte bada hur långt ut i havet som helst för det fanns stingrockor.
Då vi kom tillbaka till hamnen gick vi för att kolla lövapor och näsapor. De söker sig till stranden på kvällen. Tyvärr fick jag inte någon bra bild på aporna.
Då vi ätit på kvällen gick vi till hamnen för att se ifall det fanns några djur i nattmörkret. Det var magiskt att se eldflugorna i nattmörkret. Tyvärr gick de inte att fotografera.
Jag och Uffe fick ett fyrbäddsrum perfekt att lägga väskorna på .
Bako Nationalpark är den första nationalparken i Sarawak. Den grundades 1957.