Kubah Nationalpark 27 mars 2019

Vi hade en ledig förmiddag innan det var dags att åka till Kubah Nationalpark. Jag fyllde år och jag hade frågat Kristoffer ifall det fanns champagne för jag fyllde år. Han fick inte tag i Champagne men vitt vin. Jag ville hjälpa Annika med att duka upp i baren men det fick jag inte. De hade köpt en jätte fin och god tårta till mig.

 

Borneo vännerna som var med på resan hade köpt en t-shirt från orangutang projektet i Mantang, plåster och senilitetssnören till glasögon. Glasögonen fick jag för att jag dykt i vattnet då vi var ute med flotten. Glasögonen föll av. Alla hjälpte till att leta. Då alla gett upp för att det var strömt så hittade jag dem med skamlarna hopvikta i vatttnet. Det syns inte så tydligt på Youtubeklippet därifrån.Plåstret fick jag för att jag trampat fel och skrubbat knät i en av de många dagvattenkanalerna. Jag skrubbade även ett knä då jag gick ner från 7:e vattenfallet. En riktigt trevlig födelsedag.

 

På väg till Kubah Nationalpark åt vi en av Borneos Nationalrätter  I kanten på stekbordet ligger en färdig Roti. De plattar ut en något som liknar filodeg och penslar på ägg och steker. Roti. Jag har gjort ett Youtubeklipp när de steker Rotin.

 

Vi fick åka färja för att komma till Kubah Nationalpark.

 

Informationstavla om Kubah Nationalpark

 

Uppfarten till Kubah nationalpark.

 

 

Jag och Uffe fick det närmaste huset för Uffe har dåliga knän. Han har problem att gå i trappor och det var många trappsteg upp till huset. Husen är byggda utav ett rött träslag. Inredningen påminner om en amerikansk jaktstuga. Fasaden är också av rött trä.

 

Vi bodde själva i stugan. Det fanns två sovrum i stugan. Vi valde det lilla sovrummet. Stugan är inredd för att bo sex personer. Det finns ett fullt utrustat kök och vardagsrum en halv trappa ner. Går man en trappa upp så kommer man till sovrummen. Det ena sovrummet har två sängar och det andra fyra sängar.

 

Vi skulle ha gått upp till en damm där det finns Wallaces. Wallaces är en flygande groda. Tyvärr var det åska och regn så guiden ville inte av säkerhets skäl gå upp till dammen. Han pratade något om självlysande fladdermöss men det låter jag vara osagt för det kan ju vara en språkförveckling.

Annika och Kristoffer hade tagit med mat som de tillredde och som vi åt på deras altan, Jätte mysigt att kolla äta och samtidigt kolla på åskblixtar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.