Vi var ordentligt mosiga i huvudet då vi kom av planet. Uffe trodde inte att man skulle gå in genom invandrar disken. Vi hann se fjärilsparken innan vi kom ut.
Detta inlägg innehåller annonslänkar till Booking
Vi hade missat att Singapore hade egen valuta så våra Borneo dollar accepterades inte utav busschauffören. Jag köpte ett dagskort på lokaltrafiken. Det dumma är att det kortet gäller inte på hop on off bussarna. Vi åkte tunnelbana in till Town hall där vi tog ut Singapore dollar i en automat. Sedan gick vi över gatan. Vi tänkt ta en öl på det tyska bryggeriet men det hade inte öppnat så det fick bli på Conrad som låg vid sidan om. Sedan tog vi en lokalbuss åk åkte genom ett område som heter Marina. Där finns de berömda byggnaden som ser ut som en snäcka men den gjorde sig inte på foto från bussen. Till slut kom vi till en busstation där vi var tvungna att gå av bussen.
Tog sedan en annan buss som till sist stannade på en annan busstation. Förstod att det nog vore dags att ta sig till flygplatsen. Vi fick vägledning om vilka bussar som vi skulle åka för att komma till iChangi flygplatsen.
Vi tog två öl på Singa platsen där denna staty stod.
Sist tog vi linje 36 mot iChangi. Vi var där i god tid före avgång (4 timmar innan). Båda var jetlaggade och vi hade glömt att Uffe inte tagit sitt Levaxin.
Vi skulle egentligen ha flugit kl kl 19.10 men vi hade antagligen blivit flyttade till ett annat plan. Scoot hette det flygbolag som flög oss till Kuching. De gav oss en påse med chocklad , nötter kaka och vatten. Det fick inte de andra passagerarna. Det tog bara lite över en timma att flyga till Kuching. Det tog lite tid i passkontrollen så det var bara våra väskor på bandet då skulle hämta vårat bagage.
Efter en stund dök Annika och Kristoffer upp. Vi väntade på ett annat par från Göteborg som kom med ett plan från Kouala lumpor. De hetter Eva och Mattias, De kommer från Göteborg.
Kristoffer hjälpte oss att lasta in vårat bagage organisationens buss. Organisationen har hemsida https://projectorangutan.com. De driver det hotell som heter Basaga. Vi fick rum nummer 4. Annika hade gjort i ordning en jätte trevlig välkomst fat innehållande banan, kex, grönt knäckebröd, vatten och en frukt som jag glömt namnet på. Annika är för gullig.
Innan vi gick och lade oss så tog vi Tsingtao med Kristoffer och Annika. Tsingtao är en öl som Annicka gör ljus utav returglaset när vi har tömt flaskorna. Pengarna från ljusförsäljningen går till organisationen. De är inte så bra på sopsortering i Kuching.