Vaknade när Österrikiskan packade ihop sina grejer fast hon hade varit duktig och förberett det mesta redan igår. Somnade om en liten stund. Vid sju tiden undrade Kristina om det var dags att gå upp och det tyckte jag. Sedan gick vi ner och åt frukost. Vi hade beställt lunch så vi fick packa ner matsäck.
Vi kastade våra lakan och handdukar i linnesäcken. Sa till i receptionen att vi lämnar och tackade för bra service.
Gick sedan mot båten. Det kändes lite tyngre att gå stäckan mot båten denna gången än vad det gjorde för ett par dagar sedan. Det gäller att hålla koll på stenarna så att man inte snubblar. Snubblade gjorde jag en gång men det var bara att borsta av sig och fortsätta promenaden. Myggen var inte heller särkskilt snällla mot oss. Mest mygg fanns det på meditationsplatsen.
Meditationsplatsen mellan Kebnekaise och Nikkaloukta
Då vi kom fram till båten var det gott om folk som också ville följa med. Vi kom i alla fall med båten.
Syrran pratade med kaptenen. Jag stod ute i aktern och kollade. Tyvärr var det inte klar väderlek så vi kunde inte se Kebnekaise när vi lämnade hamnen.
När vi kom fram till Enoks så var de från Kalmar redan där. De hade inte åkt båtturen utan gått den långa vägen. De tyckte inte det var värt besväret att gå. Så jag rekommenderar alla att ta båten. Vi åt Enoks våfflor innan vi fortsatte vidare. Nu var det enklare att gå för det var grusväg. Vi gick inte till fångstgroparna och inte heller till Kapellet i Nikkaulokta.
Då vi kom fram till Nikkaulokta skulle vi ta en bild. Då kommer de från Kalmar bakom oss. De hjälpte oss att ta bild på oss båda vid målgången.
Syrran handlade en del i shopen och vi betalade för parkeringen innan vi fortsatte vidare mot ÖverKalix. Vi handlade både på Ica och Coop i ÖverKalix. Hittade norrlands specialiten Pitepalt som vi köpte för att ha med oss hem. Vi köpte räksallad till kvällsmat. Den åt vi på en rastplats i Töre.
Vi stannade spontant då vi såg dessa traktorer i Södra Sunderbyn. De har stått parkerade ett tag
Gammelstad
Sedan åkte vi till Gammelstad. Där har våran morbror och hans familj bott. Vi besökte bland annat kyrkstugorna. De höll på att förfalla när jag var där och skulle visa dem för min dotter i slutet på 1980-talet. Nu är kyrkstugorna räddade och finns med på Unescos världsarvslista. Inte långt från kyrkbyn fanns fina hölador.
Kyrkstugor
Hölada
Körde sedan ner till Piteå. Där hittade vi en talldunge nära Pite Havsbads camping. Vi åt jordgubbar innan vi lade oss.
