7/7 2013

Bor du på Hotel Repo rekommenderar jag att dra ut kontakten till kylskåpet för det blir bättre nattsömn då. Hotel Repo hade bättre frukost än Villa Katriina speciellt brödet var bättre. Juice på hotellen är oftas mer vatttenskadad än juicen hemma.

Internetet var segt nu på morgonen men det fungerar både på rummen, uteservering och i lobbyn. Vi har aldrig kommit iväg så tidigt någon morgon som idag klockan tjugo över nio. Uffe började med att köra in på stenlagd gata. Det var första gången som vi kört på stensättning.

Uffe tog ut pengar i en Swedbanksautomat innan vi lämnade Kurressare.

Vi tog Väg 86 mot Panga Klint.Vi gick en kortare prommenad där. Panga Klint är 21 meter som högst och 3 km långt.

Uffe på Panga Klint

Klippvägg på Panga Klint

Fint lavad stenröse på Panga Klint

Åkte sedan väg 127 och då vi mötte väg 129 åkte vi den mot överfarten till Muhu. Vi åkte ner till färjeläget för att se när färjan till Dagö går. Den går bara tre gånger om dagen på söndagar så det blev att fortsätta mot Kuivastu.

Då vi kommit över till Muhu åkte vi till Koguva. Koguva är en välbevarad fiskeby där vi gick ner till hamnen. Sedan gick vi en runda i byn. Eftersom det bor folk i byn så fotograferade jag bara museet. Muhu museum fanns också i området. De flesta hus i området var trägrå.

Hamnen Koguva

Staty över fiskare i Koguva på Ösel

Museet på Koguva Ösel är rött andra hus trägrå

Sen åkte vi upp till färjeläget. Tyvärr hann vi inte med 12 båten men vi såg redan i morse att det var många bokningar.Vi kom med 13.00 färjan istället.

På färjan drack vi en öl och åt en bagette. Uffe handlade en Vanna-Tallin i butiken på båten. Vi letade efter tidtabeller för Dagö men vi hittade ingen på båten. Det fanns heller inget nätverk så att vi kunde få fram båttidtabell dit.

Vi insåg att det skulle bli för stressigt att åka ut till någon av öarna, så vi ställde in gps-en på Lyckholms museum. Vi hade tur att herrgården och Lyckholms museum låg på samma fastighet. Då Gustav Gottlieb von Rosen kom till Saare herrgård var det i ruiner. Han började i sextiofemårs åldern att bygga upp Saare och Lyckholm igen. I byggnaden som heter Lyckholm finns ett museum i lantlig stil.

Ni kan se ruinerna på bilden.

Gustav dog för en fem år sedan men sonen kommer ibland dit med flyg, ett intresse som den svenska familjen von Rosen delar.

Minnesplatta över Saare herrgårds återuppbyggare

Idag sköts Saare herrrgård av en mor och dotter. Vi pratade med en annan dotter då vi bokade rummet. Dottern som jobbar på hotellet pratar bra engelska och svenska. Mamman pratar estniska men är väldigt noga att man ska bli nöjd med vistelsen på Saare.

Varat rum hette Elisabeth. Det hade fyra sängar. Det var det största rummet vi haft unnder våran vistelse i Estland. Det saknade dusch och toalett på rummet. Dock var vi ensamma på vår våning och toalett och dusch fanns första dörren till höger då man kom ut från rummet. Längst ner i korridoren fanns ett kök för den som själv vill laga mat. I köket hade vi snabbast internet. På Saares hemsida på Visit Estonia står det att man kan äta på en annan villa men den ligger en mil bort.

Då vi ställt in väskor gick vi ut och drack kaffe på gården. Vi åt en god kaka bestående av ost och havtorn.

Vi har aldrig varit så tidiga till något hotell så vi hann åka ner till vägens ände där det fanns ett strövområde. Vi provade att går rakt fram men det var lite blött. Jag hade klarat det bra för jag hade Foppatofflor. Uffe hade bara lågskor. Det fanns en liten väg ner till sjön för den som vill läga i en kanot.

Sen åkte vi ner till hamnen i Österby. Eftersom det på kommunisttiden krävdes tillstånd bara för att gå ner till stranden och bada så har de inte någon båttradition länge. Det fanns bara fem båtar i hamnen.

Sedan åkte vi en annan väg som ledde till ett torn men vi orkade inte gå sista biten.

Klockan sju var det dax för mat. Vi träffde en jätte trevlig finlandsvensk som berättade att de hade ett driftigt kommunalråd som åker båt fran hamnen i Österby till Haapsalu. Han berättade att han gjort en utställning i borgen i Haapsalu. Förutom finlandsvenskens familj fanns det en finsk famij med på middagen. Vi fick först fläskkarre, potatis, grönsaker och sås. Vi hade tidigare på eftermiddagen frågat efter vin men det sa hon att det inte fanns. Till middagen hade hon fixat fram en flaska vin till maten. Till efterrätt fick vi frukt i gele. Vi hade en trevlig måltid. Värdinnan och dottern gick innan vi var klara. Hon bad oss att släcka och låsa då vi var klara.

Sen gick vi upp på rummet och surfade efer information för morgondagen. Somnade tidigt redan vid tiotiden.

http://www.visitestonia.com/sv/semester-i-saare-herrgard-med-middag-i-teeristi-villa

6/7 2013

Denna natt sov vi inte så bra för invånarna i husbilen i trädgården spelade fiol och någon annan villa längre bort hade också musik. Sängarna var ok men hade inte samma hotellstandard som de tidigare hotellen haft. Det var bara att flytta en fåtölj och ett bord så blev det dubbelsäng.

Villa Katariinas frukost var så där. Den bestod av två sorters bröd, en sorts ost, två sorters pålägg, korv, äggröra, ägg och sill.

Tankade precis innan väg 60 mötte väg 10. Hade tur då vi kom till färjeläget i Virsu. Körde på färjan som sista bil. Vi drack varsinn öl på båten. Båten var småmysig inga köer och man behövde inte hålla rätt på vilket däck och vilken ingång man ska ta för att komma ut på däck.

Det första stället vi stannade på då vi åkt av båten var hedninga kyrkogård utanför Katarina kyrka. Kyrkan hade brunnit någon gång på 1940-talet. Sedan hade kyrkan stått utan tak i tjugoårs tid.

Hedningagravar på Katarina kyrkogård på ön Muhu

När vi kommit över till Ösel körde vi av för tidigt och kom förbi Blesta Kivi. Blesta Kivi har legat på sin plats i 30000 år. Det fanns en bra historia om att stenen symboliser att gudinnan Blesta står för civilisationens vagga.

Information om Blesta Kivi

Stenformationen på Blesta Kivi

Vi åkte genom Sakla på väg till Kaaki krater. Kratern är 22 meter djup och diameter 110 meter. Det finns åtta andra kratrar i området. Vi drack kaffe på restoran andra sidan kratern. Vi satt ute.

Största kratern i Kaali

Där efter åkte vi ner mot Sörve halvön i Järve frågade jag Uffe om han ville  bada?

-Jag badar inte i Östersjön svarade han.

Järve ska ha bra ständer enligt turistinformationen.

Längst ner på halvön ligger Sääre. Där stannade vi och gick ut mot vad vi trodde var den sydligaste spetsen sen upptäkte vi att en annan del var den sydligaste spetsen. Vi orkade inte gå ända ut. Det verkar vara som i Skagen att spetsen flyttar sig. Vi kunde se Lettland som en blå kontur i horisonten. I övermorgon äv vi i Lettland, De sålde mortlar av sten men Uffe tyckte inte att ha behövde någon. Han stoppar kryddorna i en plastpåse sen slår han på dem med hammare. De håller på att med hjälp av EU pengar återskapa badanläggningen på området. Det fanns även ett militärmuseum men vi stannade aldrig där.

Sydligaste delen på Ösel

Fortet har satt sig är på väg ut i havet

Sedan åkte vi på östsidan av Ösel. Det blev att åka på en del rökiga grusvägar. Det fanns många fina stenmurar som markerade gränser. Det syntes även spår av ryssarna.

Efter Salme stannade vi vid ett ryskt krigsmonument.

Minnesstenar över ryssar som stupat i strid

Åkte sedan ut på västkusten igen. Sen tog vi väg 78 in till Kurissaare. Vi hade inga problem att hitta hotell Repo tack vare gps-en. Vi stannade kvar på hotellet för dator och surtplatta behövde ström. Det gick hyfsat snabbt att surfa.

Vi gick förbi monumentet över öselbor som stupade i Frihetskriget på Lossi gatan.

Vi följde Lossi ner till Kuressaares Biskopsfästning. Tyvärr kunde vi inte gå längs Lossi in till Biskopsfästningen på grund att att de reparerade bron. Vi gick till höger där det fanns en annan bro och port in till fästningen.

Vy över muren till borgen

Minnessten i muren på Biskopsborgen

Biskopsborgen i Kurresaare på Ösel

Stranden i Kurresaare

Magnus Gabriel de la Gardie, som styrde på Ösel under åren 1648-1654 såg till att Kuressaares Våghus bygdes. Idag är våghuset servering. Vi satt inte på Våghuset. Det blåste och det fanns irriterande flugor så vi satte oss på Ku-Kuu.

På Ku-Kuu åt vi rulader med ratatuillie. Vi ville inte ha friterad potatis så vi fick klyftpotatis stället. Vi hade egentligen inte tänkt äta efterrätt men jag såg några tjejer som drack något rosa som jag blev nyfiken på. Den drickan hette Bellini och bestod bland annat av persika. Uffe drack en Vana-Tallinn.

Är denna sandlåda EU godkänd?

Gick tillbaka till hotellet dår vi publiserade ett blogginlägg. Nu var internetet slöare. Hotellägarna sa att det berodde på att det var många som surfade. De var jättetrevliga. De spelade du gamla du fria för oss. De visade även en svensk deckare. Vi tror att det var en Beck. De försökte prata engelska så gott de kunde. De hade ju inte lärt sig engelska i skolan. Uffe pratade lite tyska och slovakiska med dem.

Booking.com

4/7 2013

Vi åt frukosten ute på terrassen. Vi är som vanligt sega och kommer sällan iväg från hotellen innan klockan tio. Det är mail och bloggen som behöver omsorg. Vi hade tänkt åka förbi Os-arenan och botaniska trädgården på vägen ut ur Tallin men gps-en lurade oss så det blev motorväg E20 ut till Kuusalu. Därifrån åkte vi in i Lahemaa nationalpark. Vi åkte aldrig hela vägen ut till Juminda neem. Den enda grusväg vi körde på i nationalparken var den tillbaka in mot fastlandet. På nästa halvö åkte vi ända ut till spetsen. Ytterst på Purekkari nem fanns ett vakttorn och en nedlagd fabrik. Ett minne från rysstiden.

I Viinitsu stannade vi och drack en öl i hamnen. Det fanns ett konsthall som hade utemöbler på terrassen. De hade ingen servering så de hänvisade till restaurangen mittemot.  Det var en hamn-restoran. Det heter så här i Estland. De hoppar över g:et, a:et och u:et i stavningen av restaurang. Det satt en del finnar på denna restoran. Det fanns även gott om finska båtar i hamnen.

Konstverket 100 resväskor utanför Vintsu konsthall

Spegling i glaset namnet på ölet speglar sig i glaset.

Sedan fortsatte vi till Vösu. Vösu är den mest pulsiga platsen vi sett vid Östersjön. Altja är en välbevarad fiskeby. Många av husen hade vass tak.

Sedan åkte vi ut till E20:an. Innan Sillamäe var det skyltar om ett vägarbete och de rekommenderade att man körde en annan väg. Uffe ville inte åka av så vi fick sitta i ett par köer på grund av vägarbete. Efter vägarbetena fick man köra sakta på grund av risk för stenskott.

Vi åkte ner till Sillamäe och gick in på Krunk, en Georgiansk restaurang. Uffe åt en Ostbricka med jättegoda ostar. Han fick rökt ost, camenbert och rochefortost samt jätte gott bröd. Jag åt Georgiskt ostpaj. Den var också god. De hade bra och billig mat på Krunk. Berättar mer om Sillamäe i detta youtubeklipp.

Uffe hittade inte gatan till hotellet på gpsen på grund av att den låg på Sergej Lavretsovi  5. I min bokning på Booking stod det bara Lavretsovi  5. Vi märkte vi var tokigt då vi var 100 meter från bommarna till ryska gränsen.

Här tar det stopp om man kommer med bil. Till Ryssland krävs visa

Uffe sticker in fingrarna för att komma närmare gränsen. Något man nog inte skulle göra i något land på Rysstiden.

Vi parkerade bilen på baksidan av Hotel Central. Då vi betalt och fått nycklar gick vi upp på rummet. Under tiden Uffe slappade gick jag ner till receptionen för att få en karta och lite turistinformaiton.

Sen gick vi ut på stan. Stadens rådhus såg ut att ha sett sina bästa dagar.

Pampigt rådhus svårt att få med det översta på spiran

Bredvid rådhuset fann denna byggnad. Vet ej ifall det är nya rådhuset.

På parkbänkar i Dark Park (kommer just inte på det svenska namnet) satt ungdommar och festade på en bänk. Vi fortsatte genom parken ner till borgen.

Då vi kom ner till borgen missade vi ingången för det såg ut som en ingång till en byggarbetsplats. Vi fick gå runt gränsövergången. Jag och Uffe har olika mål med våra resor. Uffe ville se det svenska minnesmärket med lejonet. Ni kan läsa mer om det svenska lejonet på http://sv.wikipedia.org/wiki/Slottslejonen

Tennisspel i vad som ser ut som en vallgrav. Det bodde mycket ryssar i Narva de verkar ganska respektlösa mot kulturen.

Så här kan man slappa på ön eller på stranden.

Jag ville se borgen. Riktlinjerna hur borgen skulle se ut drogs upp av Erik Dahlberg. Dock står står inte Erik Dahlberg staty inne på området men det gör Lenin. Så här ser borgen ut på andra sidan. Den blev inte så hårt åtgången av ryssarna.

Borgen på andra sidan som är mer välbevarad för ryssarna har inte förstört den.

Ryssarna har gått hårdare åt borgepå

Uffe ville inte äte på borgrestoran så vi gick mot hotellet. Vi satte oss först på en restoran. Det kom två servitriser och en man som lyfte på grillen men det hände inget. Då det gått en halvtimma så gav vi upp och gick till en restoran som hette King. Vi var jätte törstiga så vi började med en öl. Till förrätt åt Uffe soljanka och jag åt en ukrainsk fårsoppa. Till huvudrätt åt Uffe grillspett och jag åt en estninsk specialietet. EEsti Rahvustiot. Den var så god att jag önskat en större portion men Uffe tyckte han fått för stor portion. Jag fick lite av Uffes kött. Det var också jättegott. Istället för efterrätt tog vi King, en drink. Det är inte så snabb service på restaruangerna som vi har hemma i Sverige. Det märks att Narva är mer ryskinfluerat än övriga delar Estland. Det var skabbigare och sämre service. Dock fick jag koden så jag kunde surfa med datorn.

Lite från gårdagen som inte kom med

Rusalka monumentet. Hon tittar ut mot det förlista fartyget med samma namn

Booking.com

Tisdag 2/7 2013

Vid nio tiden åt vi frukost. Det var länge sedan jag var på hotell och de hade nyponsoppa. Kunde inte låta bli att testa. Det var en bra hotellfrukost på Kneippen. De var jättetrevliga på hotell Kneippen. De erbjöd oss kaffe och macka igår då vi kom. Uffe frågade efter restaurang och hotell ägaren upplyste artigt vilka som hade öppet på måndagar. Vi såg inte att hotellet hade enklare matservering och en trevlig terras där man såg strömmen. Hotell Kneipen har rättigheter att sälja vin och öl.

Vi hade problem då vi skulle föra över bilderna från mobilen. Mobilen hade fel datum så vi hittade inte bilder. Har på Facebook skickat att Sara får kolla efter puk och pinkod. Nu kommer bilderna från igår.

Skrev igår att vi skulle åka till Gryts skärgård men vi var för sega och kom inte iväg i tid så det blev en tur på Vikbolandet istället. Vi åkte ut till Arkösund istället.

Sen tog vi en vägverksfärja Öster om Karsebo. Vi kunde åkt om Kvarsebo men gps-en var inställd på färjeläge närmast Norrköping. Vi hade inte planerat att åka till Arkösund egentligen. Vi åkte vid Skenäs.

Vi märkte att vi hade gott om tid till Stockholm. Frågade Uffe om han Varit i Kaknästornet. Det hade han så vi åkte till Trosa istället. Trosa är en mysig stad lagom avstånd från Stockholm. Vi drack en öl på Tullhuset och gick en promenad i samhället. Sedan körde vi vidare mot Stockholm

Så här softat kan man sitta på uteserveringar i Trosa

I Stockholm var det dåligt skyltat till Thallin färjan  men vi kom rätt till slut. Vi såg tullare som gick igenom Öststats bilar då vi satt i kön efter incheckningen.

Uffe var rädd att vi skulle behöva dela fyrbäddshytt. Så vi betalade extra för att denna hytt. Tyvärr glömde vi fotografera innan vi la oss.

Vi satt sedan på soldäck och drack öl och kollade på alla trevliga kobbar och skär med mysiga sommarhus. Det var en omusikaliskt trubadur som spelade.

Vid sjutiden gick vi till restaurang. Där startade vi med en Martini Royal. Den var jättegod. Den bestod av lika delar Martini och Procecco med limklyftor. Visst ser drickan tjusig ut

Uffe åt oxfilé och jag åt murkelrisotto. Uffe fick en god pumparätt till sin oxfilé. Innan kaffet drack vi eiswein. Det är sällan man ser på restauranger. Det är inte varje år som det blir eiswein. Det måste bli minst sju minusgrader så druvorna fryser för att bli eiswein. Vi avslutade med kaffe och konjak.

Vi gick till Kings Pub där spelade samma omusikaliska  trubadur. Vi tog i alla fall en öl. Sen gick vi till aktern. De spelade först dansmusik. Sedan var det dansshow. Denna showen var bättre än den jag såg på Rigabåten för ett par år sedan. Sen gick vi och lade oss.

Nedan ser ni bilder från den 1/7 jag har lånat bilder från Uffes kamera.

Röksten i Rök

Stenen från ett av hållen. Då man plockade bort stenen från sin inmurning upptäckte man att den hade text på alla fyra sidorna.

Röks kyrka med stenen

Strömmen i Norrköping

Booking.com